Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 53,966. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
Bomemarigädiostukot ela ,Nodosaurus’ (1921)
Elaf Nodosaurus („lasär gnobilabik“) äbinon dinosaur planifidöl ün fin Kretata, kela fösils patuvons in Nolüda-Merop. Bomems no lölöfiks tels petüvons in tats: Wyoming e Kansas, in Lamerikän, e jünu krans nonik. Balaf dinosauras tegilabik balid, kels petüvons in Nolüda-Merop, el Nodosaurus pänemon fa hiel Othniel Charles Marsh ün 1889.
Limaf at famüla: Nodosauridae (lurooda: Ankylosauridae) ärivon lunoti metas fol jü mälas. Äbinon dinosaur rooda: Ornithischia labü platots bomöfik su dil löpik koapa oka. Ba älabon nadis ve flans okik. Älabon lögis brefik fol, futis labü teans lul, särvigi brefik e göbi lunik, stifik nen staf. Kap äbinon rovik ed älabon snudi tipik, mäxulis nämik e tutis smalik. Ba äfidon planis molik, bi luveratiko no äfägon ad bemaskön tönikis; u ba äfägon ad dicetön onis yufü gastrolits e ninäms gretik oka.
Kredoy, das nen staf pö göb okik el Nodosaurus no äfägon ad jelodön oki vemo gudiko. Üf pätädon, bo ädofalon sui glun, dat te bäk e flans tegilabiks okik pöjonons, soäs lustrids atimik.
Magod avigo pevälöl
Sam leniflata lemuik: föfaflan e pödaflan bankazöta Macaränik de yel 1946 suämü els ,B.-pengő’ deg balion = els ,pengő’ deg kilion (1019).
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)
In ‚Wien‛ konoy cogi bolitik sököl: Timü konfer in ‚Moskva‛, el ‚Marshall‛ älofom zigarülis se bokod largentik labü nüpenäd sököl: „Lü kevoban digik obik. Presidal: ‚Truman‛.“ Brefüpo pos atos el ‚Bevin‛ äbläfom atosi me lof se zigarüliär, ini kel pigavos: „As dan ministerane dinädas foginänik oka demü vobod nendemädik omik. Ministeran-Presidan: ‚Attlee‛.“ El ‚Molotov‛, kel no ävilom pödablibön, fino äzüramenom bokodi goldik labü diamains, in kel äkanoy reidön: „Lü el ‚Schwarzenberg‛ gudikün okik. Lampör: ‚Franz Joseph‛.“