Wiphala
| Wiphala | |
 Kvadratiskt emblem, 7 x 7 rutor, 7 färger. Qullasuyu-wiphala, Bolivia. |
Wiphala är ett kvadratiskt emblem som ofta används som flagga av flera ursprungsfolk i Anderna, bland annat i Bolivia, Peru, Chile, Ecuador, nordvästra Argentina och södra Colombia.
Wiphalan består av ett rutmönster i sju färger arrangerade diagonalt och är särskilt förknippad med aymara- och quechua-folkens kulturella och politiska identitet. Den så kallade Qullasuyu-wiphalan är sedan 2009 en av Bolivias officiella nationalsymboler tillsammans med landets trefärgade flagga.
Namnet wiphala anses härstamma från aymara-språket. Det finns flera varianter, där färgen på den längsta diagonalen markerar vilken av de fyra historiska regionerna (suyu) i Inkariket (quechua: Tawantinsuyu, "de fyra regionerna tillsammans") som representeras: röd för Chinchaysuyu (Norra regionen - Ecuador och Peru), grön för Antisuyu (Östra regionen - in i Amazonas regnskogar), gul för Kuntisuyu (Västra regionen - området runt Cusco) och vit för Qullasuyu (Södra regionen - Bolivia, Chile och Argentina).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förkolumbiansk tid
[redigera | redigera wikitext]Det råder delade meningar om wiphalans exakta ursprung och om Inkariket hade en officiell flagga eller inte. I modern tid har den förväxlats med en sjufärgad regnbågsflagga som felaktigt har kopplats till Inkariket. Liknande geometriska mönster förekommer dock i förkolumbiansk konst och textilier från Anderna. Det äldsta bevarade exemplet på en design av wiphala-typ återfinns på en chuspa, en påse för kokablad från Tiwanaku-kulturen (1580 f.Kr.–1187 e.Kr.), som idag finns på Brooklyn Museum, och dess wiphala-mönster är blandat med flera andra motiv, vilket gör det omöjligt att fastställa dess exakta betydelse eller funktion inom dåtidens andinska kosmologi.
På Världskulturmuseet i Göteborg finns en flerfärgad väska av garn med wiphala-mönster, som enligt kol-14-metoden uppskattas ha tillverkats 600–1000 e.Kr. Den härstammar från Tiwanaku-regionen och är en del av en samling baserad på en kallawaya-medicinmans grav. Väskan ingår sedan i maj 2026 i installationen "Wiphalan från Niño Korin" som visas i museets entré och som sker inom ramen för projektet "Att väcka föremålen till liv", som delvis finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Den ingick tidigare i utställningarna "Wiphala - identitet och konflikt" på Världskulturmuseet 2012 och "Exotica - Ekvatorn runt med Göteborgs Etnografiska Museum" på Göteborgs konstmuseum 1973.[1][2][3][4][5]
Kolonialkrönikor
[redigera | redigera wikitext]Det finns krönikor och referenser från 1500- och 1600-talet som stöder idén om ett baner som kan tillskrivas Inka. Det representerade dock Inkafolket, inte imperiet. Dess ursprung kommer också från symboler och väggmålningar som finns i flera civilisationer i Anderna med tusentals år av historia.
Den spanske conquistadoren och krönikören Francisco López de Jerez skrev 1534:
"De kom alla uppdelade i grupper med sina flaggor och befälhavande kaptener, med lika mycket ordning som turkarna".
Den spanske missionären och författaren Bernabé Cobo (1582–1657) skrev 1653:
"guiónen, eller den kungliga fanan [en kyrklig processionsbaner], var en liten fyrkantig fana, ungefär 10–12 händer lång, gjord av bomull eller ylletyg, som bars högst upp på en lång flaggstång, och eftersom den var utsträckt och styv vajade den inte i luften; varje kung målade sina vapen och emblem på fanan...".[6]
I boken El primer nueva corónica y buen gobierno från 1615 av den peruanske krönikören Felipe Guamán Poma de Ayala (mer känd som Guamán Poma) finns många teckningar av Inka-flaggor.[7]
Färgernas betydelse
[redigera | redigera wikitext]
.svg)
De sju färgerna i wiphala återspeglar regnbågens färger. Enligt Katarista-rörelsen (vars tolkning främjas av de bolivianska myndigheterna) symboliserar färgerna följande:
- Röd – jorden och den andinska människan
- Orange – samhälle och kultur
- Gul – energi och styrka
- Vit – tid och förändring
- Grön – naturresurser och rikedom
- Blå – kosmos
- Violett – andinskt styre och nationellt självbestämmande
Färgschema
[redigera | redigera wikitext] |
Röd | Orange | Gul | Vit | Grön | Blå | Violett |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CMYK | 0-95-91-14 | 0-49-97-7 | 0-12-99-1 | 0-0-0-0 | 99-0-68-46 | 97-61-0-31 | 0-66-15-54 |
| HEX | #db0a13 | #ec7808 | #fcde02 | #ffffff | #018a2c | #0645b1 | #752864 |
| RGB | 219-10-19 | 236-120-8 | 252-222-2 | 255-255-255 | 1-138-44 | 6-69-177 | 117-40-100 |
Andinska folk och sociala rörelser
[redigera | redigera wikitext]Boliviansk wiphala
[redigera | redigera wikitext]Under 1900-talet började wiphalan användas som symbol för ursprungsfolksrörelser i Anderna, särskilt i Bolivia och Ecuador. I Bolivia blev den starkt förknippad med aymarisk nationalism och sociala rörelser. President Evo Morales gjorde 2009 Qullasuyu-wiphalan till officiell nationalsymbol genom den nya konstitutionen. Under den politiska krisen 2019 blev wiphalan en symbol för konflikt mellan olika politiska grupper.
Sociala rörelser i Ecuador
[redigera | redigera wikitext]I Ecuador identifieras wiphalan med den inhemska sociala rörelsen, huvudsakligen representerad av CONAIE (Confederation of Indigenous Nationalities of Ecuador). CONAIE´s flagga är en wiphala med en mask i mitten från ett ecuadorianskt kustfolk från tiden före Inka, känt som La Tolita. Flaggan används under CONAIE-rörelsens demonstrationer och även av dess politiska fraktion, MUPP (Movimiento de Unidad Plurinacional Pachakutik - Nuevo País), som bildades på 1990-talet huvudsakligen genom en allians mellan CONAIE, bondeorganisationer och urbana sociala rörelser. MUPP deltar i val och har en betydande lagstiftande representation. Pachakutik är ett quechua-ord som är relaterat till visionen och hoppet om en bättre framtid för det andinska folket.
Förväxling med Cuscos regnbågsflagga
[redigera | redigera wikitext]Wiphalan förväxlas ibland med den regnbågsflagga som används av staden Cusco i Peru. Cuscos flagga består av horisontella regnbågsränder och används ofta som symbol för Inkariket, trots att historiker och peruanska myndigheter har påpekat att det saknas historiska belägg för att Inkariket hade en sådan flagga. Wiphalan skiljer sig genom sitt kvadratiska rutmönster.
Varianter av wiphala
[redigera | redigera wikitext]
Chinchaysuyu
Antisuyu
Kuntisuyu
Qullasuyu
Túpac Katari
.svg)
.svg)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Wiphala, 25 maj 2026.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Carlotta, Världskulturmuseet - 1970.19.0022 (väska)”. https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/42955. Läst 2 juni 2026.
- ↑ ”Wiphalan från Niño Korin”. Världskulturmuseerna. https://www.varldskulturmuseerna.se/projekt/att-vacka-foremalen-till-liv/whipalan-fran-nino-korin/. Läst 17 juni 2026.
- ↑ ”Carlotta, Världskulturmuseet - Wiphala (2012-03-10)”. https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1911621. Läst 15 juni 2026.
- ↑ ”Carlotta, Världskulturmuseet - Exotica (1973-05-19)”. https://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/15475678. Läst 15 juni 2026.
- ↑ ”Världskulturmuseet - Wiphala • Pukara • Wanka”. https://www.varldskulturmuseet.se/utstallningar/wiphala/. Läst 16 juni 2026.
- ↑ Bernabé Cobo (1653). Historia del Nuevo Mundo. Google Books. https://books.google.se/books?id=9prLesBy7E0C&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false. Läst 2 juni 2026
- ↑ Felipe Guamán Poma de Ayala (1615). ”Primer Nueva Corónica y Buen Gobierno”. Internet Archive. https://archive.org/details/primer-nueva-coronica-y-buen-gobierno-manuscrito. Läst 2 juni 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Wiphala.